måndag 18 juli 2016

Hon sa Ja...

Har inte du också råkat ut för sådana där förunderliga händelser som man ställer sig undrande inför:  "Vad hände nu?". Man ställer sig själv frågan: "Hur gick det här till?".

Just nu är jag inne i en sådan där krumbuktig resa. Där pärlor på ett pärlband bara dyker upp helt oväntat från en rad olika håll. Magnerverna hoppar av iver och livet är så spännande så jag bara ställer mig frågan igen. För hundrade gången. Hur kunde det här hända mig? Som Lisa Nilsson sjöng en gång. " Någon däruppe måste ha sett mig och tyckt att nu så är det väl ändå hennes tur ". "Lycklig, lycklig" sjöng en annan nationalskald vid namn Ulf Lundell och ja, det är precis vad jag är. 

Men nu mina vänner,
Så här började pärlbandet... 


Biljetter för två...


För drygt ett år sedan vann jag, som "av en händelse", två biljetter till bokmässan i Göteborg. Pärla nummer ett. Hur kunde det bara hända? Jag en vinnare ...Som bokmal och ordälskare har jag alltid velat åka på bokmässan, men på något sätt har bara det i sig, varit något ouppnåeligt. Knäppt jag vet, en sådan enkel sak.


Hon sa Ja ...


Med biljetterna i handen satt jag hemma på min kammare och funderade. Vem, vem,vem ville följa med? Vem var lika toknördig som jag? Vem ville hålla mig i handen, den där långa resan, till den stora, stora staden. Då, bara fanns hon där. Hon som sa ja. Hon som gjorde resan möjlig. Hon bara kom med skimmer och lyster och skratt i blicken. Hon som ingav styrka, trygghet och hopp. Pärla nummer två.   

Med tom Karbinväska gav vi oss av mot den bokbubblande mässan i Göteborg. Tafatta tog vi småsteg mot den stora vida bokvärlden. Där var den, bara låg där och väntade. I den enorma byggnaden fick vi uppleva atmosfären av alla författare, bokklubbar, förlag och hoppsan. Där stod jag och frågade förlag efter förlag. Hur går det till att bli publicerad? Jasså, ni har sådana tjänster. Hur går det till? Jaha, ja. Vi stötte på författare som hade skrivkurser och det lät så roligt, men något drev oss vidare. Min vän och jag pep runt och snubblade på Kim M Kimselius. Pärla nummer två. Jösses, har du för övrigt inte läst något av henne, gör det. Jag läste " Jag är ingen en häxa " och jag vet att båda mina barn och jag satt med andan i halsen innan den boken var slut. Något klickade och Där på Kims bokbord låg en skrivbok " Att skriva med glädje ". Den hamnade snabbt i min hand. Givetvis ville jag ha boken signerad. OCH där och då nämner hon, den där stora kända författaren, att hon höll skrivarkurser och en ny var planerad till sommaren. Vännen och jag tittade på varandra. Kunde det vara något för oss? 

Idel Strålstjärna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar